SKOGSKYRKOGÅRDEN Stockholm / Gamla Enskede


SKOGSKYRKOGÅRDEN Stockholm / Gamla Enskede
sthlmskog


Innehåll:
  • www.skogskyrkogarden.se


  • Skogskyrkogården på Instagram


  • Skogskyrkogården Stockholm - VärldsArv nr. 558


  • Riksantikvarieämbetet om Skogskyrkogården


  • KulturNav om Skogskyrkogården (sökresultat)


  • En ljudguide i 13 delar som tar dig runt världsarvet Skogskyrkogården
  • World Heritage Skogskyrkogården – Audio Guide in English


  • UNESCO TV / © NHK Nippon Hoso Kyokai - a ShortFilm in English


  • K-märkts modärna - KortFilm


  • SKOGSKYRKOGÅRDEN - ett världsarv - KortFilm från Öppna Kanalen


  • Väggen - Ulf von Strauss kortfilm om hur Erik Gunnar Asplunds höj- och sänkbara vägg i Heliga Korsets kapell på världsarvet Skogskyrkogården väcktes till liv efter 55 års Törnrosasömn.


  • Arkitekt Sigurd Lewerentz


  • Arkitekt Gunnar Asplund


  • Google Maps visar dig till Skogskyrkogården Stockholm


  • Skogskyrkogården Stockholm @ Platsr.se


  • Skogskyrkogården Stockholm - Världsarv nr. 558
    UNESCO / WHC har uppmärksammat detta Svenska Kulturarv genom att 1994 uppta Skogskyrkogården i Stockholm ( Gamla Enskede ), som nummer 558 på Listan över universellt omistliga natur- ock kulturobjekt (World Heritage List / Världsarvslistan), en del av vårt sentida Nationalromantiskt (1900-tal) kulturarv. Skogskyrkogården i Stockholm förvaltas av Stockholms Stad, inte som de flesta andra Skogskyrkogårdar i Sverige av Svenska Kyrkan.

    Det finns även en sida på 

    Följ länken för att ta del av vad Landskapsarkitekt Maria Westerdahl skriver om Skogskyrkogårdar





    ...



    Arkitekt Gunnar Asplund

    från Wikipedia:
    Erik Gunnar Asplund, född 22 september 1885 i Stockholm, död 20 oktober 1940 i Stockholm, var en internationellt uppmärksammad, svensk arkitekt samt professor. Till hans stora arbeten räknas Skogskyrkogården (tillsammans med Sigurd Lewerentz), Stockholms stadsbibliotek, utställningspaviljongerna på Stockholmsutställningen 1930, tillbyggnaden på Göteborgs rådhus samt Stockholms stadsarkiv som var hans sista projekt.

    Biografi

    Gunnar Asplunds föräldrar var uppbördskommissarien Frans Otto Asplund och hans maka Louise, född Pettersson. År 1904 tog Gunnar Asplund studentexamen vid Norra Latin i Stockholm och 1909 avlade han arkitektexamen vid Tekniska skolan. Vid den tiden hörde även en utbildning på Konstakademien till arkitektens skolning, men Asplund (och många andra unga arkitekter) ansåg Konstakademins undervisning vara föråldrad och sökte sig till en privat skola som blev känd under namnet Klara skola. Klara skola var en fri akademi som leddes av Ragnar Östberg, Ivar Tengbom, Carl Westman och Carl Bergsten. Skolan var privatfinansierad och existerade bara ett år kring 1910. Här var det främst Östberg som inspirerade Asplund. Till Asplunds kurskamrater hörde bland annat Osvald Almqvist och Sigurd Lewerentz. Med den senare skulle Asplund framöver ha ett intimt samarbete med skapandet av Skogskyrkogården i Stockholm. År 1910 företog Asplund en studieresa till Tyskland, och 1912 blev han arkitekt vid Stockholms stadsbyggnadskontor. Han var assistent i arkitektur vid KTH 1912-13, speciallärare i ornamentik där 1917-18 samt redaktör för tidskriften Arkitektur 1917-20 och blev 1918 tjänstgörande arkitekt utom stat i Byggnadsstyrelsen.

    Efter Klara skola avslutade Asplund sin arkitekturutbildning med den klassiska Italienresa, som han företog med egna medel. Vintern och våren 1914 tillbringade han i Italien. Hans egna fotografier visar att han särskild intresserade sig för templens läge i landskapet och för kolonnaden kring det öppna rummet. I sin dagbok skrev han: ”Templen behöver höjden, mödan att komma dit ökar vördnaden”.

    Under och efter första världskriget deltog Asplund framgångsrikt i talrika arkitekttävlingar, en av dem var tävlingen om Skogskyrkogården som han vann tillsammans med Lewerentz. Vid Hemutställningen 1917 på Liljevalchs uppmärksammades hans bostadskök, där han visade att även en trång bostad kunde gestaltas mänskligt. Till hans tidiga verk räknas även Villa Snellman som han ritade 1917-1918. 4 augusti 1918 gifte sig Asplund med Gerda Sellman. Paret fick fyra barn, däribland arkitekten Hans Asplund (1921). Asplund gifte sig en andra gång 1934 med Ingrid Kling. De fick 1 barn tillsammans.

    Asplund räknas som en av de stora arkitekterna under mellankrigstiden. Han var såväl en av de främsta företrädarna för 1920-talets Nordisk klassicism med Stockholms stadsbibliotek (1928) som en av pionjärerna för funktionalismen, som han introducerade i Sverige i och med Stockholmsutställningen 1930, där han var huvudarkitekt.

    Gunnar Asplunds första egna verk var en villa i Ronneby för överbanmästare Johansson, uppförd 1909 på uppdrag av Wahlmans arkitektkontor där han arbetade under studietiden. Han var också arkitekten bakom exempelvis tillbyggnaden på Göteborgs rådhus (1913-1937), Karl Johansskolan (1925), Skogskyrkogården med Skogskapellet och Skogskrematoriet (1915-1940) samt Karlshamns läroverk (1912-1918). Han var också arkitekten bakom så vitt skilda byggnader som Villa Snellman (1917-18) i Djursholm och en lagerhusmodell som byggdes på nio orter i Sverige under första världskriget.
    Asplunds arkitektkontor var aldrig stort, han ville själv formge sina byggnader in i minsta detalj. Bland medarbetarna under 1920-talet märks bland annat Uno Åhrén (Skandia-Teatern) och Sven Ivar Lind (Stadsbiblioteket). Efter den uppmärksammade Stockholmsutställningen, på höjden av sin karriär, sinade plötsligt uppdragen.
    År 1931 blev han professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Samma år var han medförfattare till den radikala debattboken "acceptera". Från 1933 kom en rad nya uppdrag och kontoret växte igen, men det fanns aldrig fler än 4-5 anställda. Under 1930-talet arbetade bland annat Tore Ahlsén och Carl-Axel Acking hos Asplund. I slutet av 1930-talet ritade han sommarhuset Sennäs vid Hästnäsviken i Nynäshamns kommun som blev hans och familjens rekreationsställe.
    Asplund ritade ett 70-tal byggnader, av dem utfördes cirka 40 stycken, resten stannade på pappret.Han var även en skicklig designer för möbler och belysningsarmatur. Den så kallade "Asplundlampan" formgav han 1922 för Skandiabiografen, lampan produceras fortfarande idag (2010).
    Hans sista uppdrag var byggnaden för Stockholms stadsarkiv som han vann i inbjuden tävling. Läsesal och kontor invigdes först 1959, 19 år efter Asplunds död. Han gick bort bara 55 år gammal, mitt uppe i intensivt arbete. Han gravsattes på Skogskyrkogården i Stockholm den 16 december 1940 i grav nr. 1B precis utanför Trons kapell, invid borgarrådet Yngve Larssons familjegrav. Ett enkelt epitafium bär inskriptionen: "Hans verk lever".

    Asplund blev ledamot av Akademien för de fria konsterna 1931, riddare av Vasaorden 1928 och riddare av Nordstjärneorden 1930.

    För femtio år sedan föll en av de mest effektfulla delarna av Heliga Korsets Kapell på Skogskyrkogården i glömska - en höj- och sänkbar vägg ritad av Gunnar Asplund.
  • Artikel i SvD
  • Väggen - Ulf von Strauss kortfilm om hur Erik Gunnar Asplunds höj- och sänkbara vägg i Heliga Korsets kapell på världsarvet Skogskyrkogården väcktes till liv efter 55 års Törnrosasömn.








  • sthlmskog
    Hitta ✞ - Skogskyrkogården Stockholm
    photo af Anna Israelson


    ~

    Skogskyrkogardar


    Skogskyrkogardar

    created by: MrZ @ Mellyrn.se



      Z

    Inga kommentarer:

    Skicka en kommentar